90-talet
innebar en nedtrappning av formgivarrollen för Vallien. Hans
kraft fokuserades istället på konstglaset. De nya kollektionerna
lånade sitt uttryck från de sandgjutna skulpturerna.
De
stora framgångarna med Artist Collection samt Valliens världsrykte
som konstnär gjorde att han med gott samvete kunde satsa helhjärtat
på sitt konstnärskap 1988. Under fem år klädde
Vallien i sig sporadiskt i rollen som formgivare för Åforsbruket.
Valet skulle visa sig klokt. Mellan åren 1988 och 1993 tvärdök
den svenska ekonomin. Vallien hade många utställningar
runt om i världen där det fanns en kapitalstark publik.
Den ogynnsamma ekonomin tvingade Johansfors glasbruk som sedan 1989
tillhörde koncernen Orrefors KostaBoda, till nedläggning
1991.
Artist
Collection gick fortfarande bra men en återhållsamhet
i antalet nya serier per år präglade Bertils första
hälft av 90-talet. Istället utvecklade han ateljéproduktionen
som han påbörjat på 80-talet. Ateljékonceptet
idé går ut på att varje pjäs har sitt ursprung
i ett unikat som sedan tillverkas i en begränsad upplaga om
6 till 300 stycken. Vallien har formgett blästrade skålar
och sandgjutna skulpturer till konceptet.
I första
hälften av 90-talet kom fem nya kollektioner till Artist Collection:
Satellite (1991), Chicko (1993), Meteor (1993),
Domino (1994) och Tower (1995). Satellite blev
snabbt en populär serie och har ungefär samma grundform
som den nedlagda Galaxy.
På
Orrefors glasbruk, som uppfann det centrifugerade glaset, utvecklade
Bertil Domino. Skålen är avskalad i formen och
har ett stiliserat mönster i botten. Med ljusstaken Tower
fortsatte han på den inslagna strama, tunga och sakrala stilen.
Från
andra halvan av 90-talet och nu har Bertil Vallien designat serier
som KostaBoda marknadsför som objekt. Han började 1995
med Minisculptures, en serie gjutna stiliserade djurfigurer.
Viewpoints (1997) och Brains (1998) har sitt ursprung
i de större sandgjutna blocken och Heads. Fram till
2003 har fem nya objektserier tillkommit: Heartbeat, Cell,
Chamber, Headman och Messenger. Objekten är
ytterligare ett steg mot en utjämning mellan vad som är
konst och design. Även om de har sitt ursprung i Bertils skulpturala
motiv som huvudet, blocket och båten vill Vallien åter
igen visa vägen för glasindustrin: glas som upplevelse.
Den traditionella
formgivningen har under 2000-talets första fyra år begåvats
med fem nya serier: Days, Spirits, Oyster, Peacock och Metropolis.
Den sistnämnda bär spår från hans höga
formblåsta flaskor från 60-talet och är en lekfull
samling skyskrapsvaser med lock.
Nya serviser
har lyst med sin frånvaro. En variant av Chateau tillkom 1997,
Chateau Boheme, som är mer rustikare än sin syster. 1999,
inför tusenårsskiftet, gjorde Vallien en begränsad
upplaga champagneglas på 10000 par med tillhörande box
och bok. Glasen är pampiga och har ett tjockt ben med en metallfigur.
Bertil Vallien är nu inne i sitt femte årtionde som formgivare.
Med nästan femtio års erfarenhet av produktutveckling
har han uppnått absolut gehör för de tekniska möjligheterna,
glasarbeternas kompetens och vad marknaden behöver.
Allt
sedan sedan slutet av 1980-talet, då Bertil valde att lägga
sin kraft på sin konstnärliga gärning, har han ändå
fjärmat sig från den tradiotionella formgivarrollen.
En roll som alltid innebär ett avkall på den konstnärliga
intrigiteten. En produkt som når marknaden har i månader
granskats hårt av olika led i ett företag. Nu har han
en viss fördel i den processen tack vare sin särställning
i glaskonsten.
Millenniets
första år bjöd oss på den lekfulla Metropolis
som bär spår från hans höga formblåsta
flaskor från 60-talet och är en lekfull samling skyskrapsvaser
med lock. Trenden med glas som objekt utvecklades 2001 med Heartbeat
och Headman och Messanger från 2003. Den sistnämnda serien
fungerar som en ironisk brevpress i det papperslösa IT-samhället.
Den tekniska
och formsäkra briljansen fick sitt utlopp i Peacock, 2002 och
Jupiter, 2004. I båda återfinns ett av Valliens signum:
koppargubben.
|
Satellite.
Foto:
Rolf Hörlin.
Domino.
Foto: Rolf Hörlin.
Minisculpure.
Foto: Rolf Hörlin.
Brains.
Foto: Rolf Hörlin.
Metropolis.
Messenger.
Foto: Rolf Hörlin.
|