formgivare

Glas blev högsta mode igen. Och hett investeringsobjekt. Artist Collection skördade framgångar och marknadsfördes som " Morgondagens antikviteter." Ett optikblåst vinglas räddade ett glasbruk. 1980-talet var Bertil Valliens.

Öppnade man dörren till till det nedslitna sliperiet på Åfors glasbruk i mitten av 80-talet var det inte omöjligt att fem anställda kantade och polerade miniatyrer av exempelvis Windpipes eller Antikva. Längre ner i lokalen stod en fulllastad SJ-pall med svarta kartonger som innehöll miniversioner av Galaxy och Network. Destination: flygbolaget SAS. Janne Carlzons företag som bara gick högre och högre. SAS hade stående beställningar på tiotusentals miniatyrer av Artist Collection. De svarta kartongerna delades sedan ut till alla passagerare som flög business och 1:a klass.

70-talets lågkonjunktur var över. Politisk medvetenhet och minskat intresse att köpa lyxprodukter ersattes med en helt annan inställning. Flärd och konumtion dominerade årtiondet då pengarna plötsligt rullade igen. Kristallen den fina gnistrade lockande för den på glamour svältfödda publiken. Nu skulle det drickas champagne och läsas Veckans Affärer istället för Vino Tinto och Maos lilla röda. Svensken och den övriga västvärlden hade fått smak på det goda livet. Glas spelade en central roll i mytbildningen om det sorglösa 80-talet.

Artist Collection var nu ett etablerat varumärke. Bertil Vallien geniala grepp att serieproducera glas med individuell touch passasde som hand i handsken i det individstyrda 80-talet. Bertil försåg marknaden med många kollektioner till Artist Collection: Network, Galaxy, Minos, Apostrof, Volcano, Pearl, Aphrodite, Rainbow, Spin och Centilop.

Network och Volcano hade liksom Windpipes från 70-talet sitt ursprung i hans konstglasproduktion från 60-talet. Båda byggde på experiment utförda i hyttan. Network blåstes i en form klädd med stålnät och Volcano fick sin särägna stil av en ståltråd. En av de mest populära serierna var Galaxy. Den bestod av skålar, vaser och flaskor i olika storlekar. Grundfärgen var vitt glaspulver och över glasämnet applicerade glasblåsarna antingen röda, blå, gröna, svarta eller gula smala och tjocka strängar så att färgen biladade svansar av galaxer. Nytt för 80-talet till Artist Collection var minivarianter av varje serie. Till den flitige samlaren fanns även en ändamålsenlig vägghylla att köpa till de knytnävsstora pjäserna.

Champagnen bubblade och till den behövdes det glas. Serviserna fick en ny renässans med en återgång till gamla tiders kutym att köpa hela paketet med vin-, öl-, snaps-, grogg- och konjakglas etc. Bertil Vallien ritade under 80-talet några av sina bästa och mest populära serviser.

Historien om Chateau tillkomst tillhör en av de där osannolika och lyckliga. Det hela började redan i slutet av 70-talet. Bertil arbetade intensivt för att färdigställa en optikblåst servis som inga maskiner kunde kopiera och som passade det krisdrabbade Johansfors glasbruks hyttas specialkompetens.

- Jag fick i uppdrag att på väldigt kort tid göra en bästsäljande produkt, minns Bertil Vallien. Att komma in på Johansfors var som att komma in i Glasrikets urmakarverkstad - glasblåsarna kunde t ex göra fina, tunna ben på glasen och fantastiska proppar till karaffer. De hade helt enkelt en genuin känsla för hantverket och ett högt kvalitetstänkande. Med detta i åtanke bestämde jag mig snabbt för att göra det de var bäst på - vinglas.

Dagen kom då det var dags att göra prover i hyttan. Det gick inte som Bertil hade tänkt sig: glasämnet vred sig och han funderade. Vallien accepterade resultatet. 1981 lanserades Chateau och misstaget i Johansfors blev en enorm framgång. Drygt tjugo år senare är den världens mest sålda handgjorda servis. Ofattbara tolv miljoner glas har sålts!

- Jag hade två tankar med Chateau, säger Bertil Vallien. Dels ville jag göra ett glas som en maskin inte kunde göra. Det skulle synas att glaset var handgjort. Optiken i kupan och det tunna, dragna benet blev lösningen på det. Det andra kriteriet var att jag ville göra ett snyggt och enkelt glas med många användningsområden. Och Chateau blev både funktionell och vacker. Optiken förhöjer färg och lyster i både glas och innehåll.

Chateau blev stilbildande för hur resten av Valliens serviser skulle se ut under 80-talet. Det kraftfulla och strama som dominerade de tjugo första åren var ersatt av en lätthet och luftighet med tunt glas och smala ben.Under arbetet med Chateau ritade han parallellt också en annan servis, Ulrica, som var utan optik och kom samma år som Chateau. Sedan kom de en ny servis vartannat år: Noveau (1983), Grand Cru (1985) och Provence (1987). Grand Cru har en sensuell form med en nod nära benet som en motvikt till det fjäderlätta anslaget. Kännetecknet för Provence är den inneslutna luften i bubblan på benet. Båda representerar ett mästerstycke i vacker och funktionell design.

Bertil Valliens strävan att bryta 70-talets hotande maskinglastillverkning gjorde det möjligt för gemene man att köpa konstglas för en rimlig summa. I ett större perspektiv har Vallien höjt glasbrukens personals yrkesnivå och status samt skapat ett solitt varumärke för svenskt glas. Vallien tillhör en av huvudpersonerna som räddade den svenska manuella glasnäringen genom att kombinera teknisk innovation, en hög konstnärlig nivå och en rationell produktion som tillvaratar den anställdes unika kunskaper.